Aleinn á ný

Jag har kommit till insikt att det är tid för förändring. Nu måste jag ut i världen, mina första steg mot den vuxna atmosfären. Jag har inte stigit in i den ännu, bara retsamt nuddat den med mina tår. Efter en kopp kaffe och en muffins så nalkas det prat om en resa, en resa som tar oss till en högre division av coolhet. Eller vad säger du E.Ö? Man kan ju ialla fall få diskutera och fantisera.

Jag och Joel har fått fart vårat powerwalkande igen. Efter min resa söderut så fann vi båda insikt att börja vårat nyttiga liv igen. En synd eller två har vi gjort båda två, men powerwalken består. FAN vad jag är bra på att rimma.
Och Joel, du och linus är fan HIPHOP. (De kan inte vara annat än hiphop efter deras tatuering de gjorde i måndas, jag och robert var där för att vittna hela incidenten)

På torsdag ska jag på begravning vilket inte kommer bli kul alls. Jag önskar att jag kunde tygla mina känslor angående hela incidenten men jag antar att jag kommer få rida ut en eller två känslor under begravningen. Hoppas att det är tillåtet att gråta..

Tack för en superbra vecka i sthlm och jönköping mina vänner. Jag har saknat er och jag saknar er (ni som jag hälsade på, de som ville följa med men inte kunde och de som inte bor i detta land). Vi ses snart igen!




Egentligen är allt bara en fasad för att min värld och alla andras värld inte ska rasa samman. Jag är ärrad, helt enkelt emotion sickness.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0