Jag känner mig i underläge

Aldrig har jag skådat en sådan bloggare som D-boy himself. Just därför känner jag mig i underläge, och just därför måste jag ju skriva ett blogg-inlägg jag med.

Imorgon jobbar jag 12-timmars. Helst av allt vill jag bara sitta med grabbarna (och min flicka E.Ö) och dricka lite vin, spela lite spel och bara va. Men det enda som ger mig tröst är att nästan alla andra också ska jobba och då behöver jag ju inte känna mig utanför och missanpassad. Eller...?

Idag så har min dag varit full fart. Vaknade upp vid 10 av ett litet liv som rörde och hade sig. Steg upp vid halv 12 och duschade duschen. Körde in till stan och mötte Emmeli och Tom på MAX och åt en burgare som jag väl har förtjänat. Traskade över vägen till macken och jobbade jobbet till 20:00. Köpte gurka och dip och körde till Limpan där vi mest funderade över varför jag var så sur och hängig. "Vad är fel med dig?". Det var väl så långt vi kom på den diskussionen. Jag vet inte vad det är med mig, jag bara blev sån ikväll. Imorgon ska jag skärpa till mig och vara på mitt bästa humör. Eller...?

Jag vill ta tillfälle i akt att be om ursäkt över mitt beteende. Jag antar att du vet vem du är. Jag ska bli bättre på att höra av mig och inte lämna dig i sticket, för det är det sista jag vill. Homeboys 4-life, är det så vi säger?

Världen snurrar och jag snurrar åt motsatt håll. Snurra med mig för gudsskull och testa om vi kan få moder Jord att följa vårt fotspår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0