Då var man gammal.
Jo du tack, nu är man inte de där häftiga 20 längre, utan nu är man de förbannade 21 där man inte får något på köpet. Det var en bra födelsedag. Linus kom med rosor och en liten ask med ett alldeles bedårande halsband, det gjorde mig mest glad. Inte presenterna utan att han kom hem till mig, när "all" släkt var där och uppvaktade mig på min skitiga födelsedag.
Nu ska jag strax skjutsa denna lilla karl på jobbet, och jag fortsätter väl denna skitna söndag som vilken som helst.
Det känns som jag har hamnat i ett sånt där hjul som små råttor springer i, i brist på annat. Det bara går runt, runt, runt och nu kommer jag känna mig extra låst när jag fått mer schema på macken. Jag vet inte riktigt vad jag vill. Att söka in i skola börjar dra ihop sig med stormsteg och jag har inte ens lagt en tanke på vad jag vill bli. Haha, jag är en sån oansvarig människa som bara glider med på vågorna. Helst av allt skulle jag vilja sticka utomlands på obestämd tid. Men det är ju så många jag vill ta med mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna lappa ihop alla mina idéer till en enda stor dröm, för just för tillfället är mina idéer en enda stor kaskad som ligger på golvet.
Dags att säga adjö för denna gång
_________________________________________________
Nu var jag tillbaka igen :D klockan är nu prick 15:00 och jag har haft en fantastisk förmiddag. Jag åkte hem till mamma och pappa där det väntades en burgare med räksallad. MUMS sa det i magen och lika snabbt försvann den goda aptitretaren. Soya tyckte dock att vi var mindre kul och i hennes ögon lyste det "ut med er era tjockisar, solen skiner och dom små firrarna i sjön väntar på att bli uppfiskad och uppätad". Så ut gick jag, mamma, pappa och soya med pimpelspöna i högsta hugg. Vi borrade säkert 10 hål och begav oss längre och längre ut på Lomsjön. Vi var ute i säkert tre timmar och jag njöt med en kaffekopp i ena handen och solen i ansiktet. Plötsligt dök Christer upp med sin vovve och soya hade the time in her life. Som vanligt så ville pojkhunden gör något annat än att bara leka med soya. Som vanligt så röt hon och högg honom i hopp om att han skulle ge upp på sin jakt efter kvinnligt kött, men han gav inte upp. Så de höll på säkert i två timmar medans vi andra snackade och pimplade. Tyvärr blev det ingen fisk, men grannfiskarna som pimplade kanske 100m bort ifrån oss kom och visade upp en fisk de hade fått, jag måste medge att den var sjukt vacker. Det märkliga var att de inte hade tagit ihjäl den ännu, så den låg där och flåsa för allt den var värd. Jag vill bara avsluta firrens liv så jag gav en liten pik och sa, "den lever ju ännu...". Den äldre damen skrattade och sa: "Haha, jaaa, men bara för idag". Sagt med det så vände hon lika snabbt på sin spark och drog iväg med herr levande firren
Igår så hämtade jag Linus efter jobbet och vi drog ut till mamma och pappa. De bjöd på mat och inte vilken mat som helst, utan det blev plankstek. Pappa och Linus drack några bärs medans jag satt med min magont och drack dricka istället. Jag har haft sjukt ont i magen i fyra dagar och jag kan inte göra några större rörelser för då gör det ont. Efter maten och kaffet och tv-tittande så begav jag och linus mot systeryster som hade lite folk hemma hos sig. Där drack Linus fortfarande öl och vi skrattade och skojade och tittade på bilder/filmsnuttar vi hade i mobilerna och snicksnackade om allt och inget. Till slut så såg jag i ögonrvrån att Jonas ögon hade börjat hänga, så det var dags för oss att åka vidare. Upp på Varvsberget begav vi oss, vi tittade på mitt gamla hus och alla andra hus där jag kände folk som bor i. Vi letade upp andra hus som vi inte visste vad det var för folk som bodde i. Men vi fantiserade om hur häftigt det hade varit att bo i dem osv, Jaa ni förstår nog vad jag syftar på.Till slut åkte vi upp till toppen av berget, smög in oss i skogen och ställde oss på en enslig plats och tittade på utsikten. Det är fan större än vad man tror när man ser hela övik och havet. Mörkt var det och det blåste lite, men det gjorde ju inget, vi hade ju varann!
På tal om inget. Jag ligger inte uppe på mitt rum med datorn utan jag ligger nere i vardagsrummet med datorn på magen. Jag har fått en router av Linus så nu kan jag surfa överallt. Det kommer bli en höjdare kan jag ju säga, nu när det börjar bli varmare och ljusare ute så kan man ju sitta ute med en filt om sig och bara njuta av att våren sakta men säkert tränger sig fram.
Nu ska jag surfa vidare och betala några räkningar. Last men not sist. Jag saknar mina vänner söder och nörröver. KOM HEM!
Nu ska jag strax skjutsa denna lilla karl på jobbet, och jag fortsätter väl denna skitna söndag som vilken som helst.
Det känns som jag har hamnat i ett sånt där hjul som små råttor springer i, i brist på annat. Det bara går runt, runt, runt och nu kommer jag känna mig extra låst när jag fått mer schema på macken. Jag vet inte riktigt vad jag vill. Att söka in i skola börjar dra ihop sig med stormsteg och jag har inte ens lagt en tanke på vad jag vill bli. Haha, jag är en sån oansvarig människa som bara glider med på vågorna. Helst av allt skulle jag vilja sticka utomlands på obestämd tid. Men det är ju så många jag vill ta med mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna lappa ihop alla mina idéer till en enda stor dröm, för just för tillfället är mina idéer en enda stor kaskad som ligger på golvet.
Dags att säga adjö för denna gång
_________________________________________________
Nu var jag tillbaka igen :D klockan är nu prick 15:00 och jag har haft en fantastisk förmiddag. Jag åkte hem till mamma och pappa där det väntades en burgare med räksallad. MUMS sa det i magen och lika snabbt försvann den goda aptitretaren. Soya tyckte dock att vi var mindre kul och i hennes ögon lyste det "ut med er era tjockisar, solen skiner och dom små firrarna i sjön väntar på att bli uppfiskad och uppätad". Så ut gick jag, mamma, pappa och soya med pimpelspöna i högsta hugg. Vi borrade säkert 10 hål och begav oss längre och längre ut på Lomsjön. Vi var ute i säkert tre timmar och jag njöt med en kaffekopp i ena handen och solen i ansiktet. Plötsligt dök Christer upp med sin vovve och soya hade the time in her life. Som vanligt så ville pojkhunden gör något annat än att bara leka med soya. Som vanligt så röt hon och högg honom i hopp om att han skulle ge upp på sin jakt efter kvinnligt kött, men han gav inte upp. Så de höll på säkert i två timmar medans vi andra snackade och pimplade. Tyvärr blev det ingen fisk, men grannfiskarna som pimplade kanske 100m bort ifrån oss kom och visade upp en fisk de hade fått, jag måste medge att den var sjukt vacker. Det märkliga var att de inte hade tagit ihjäl den ännu, så den låg där och flåsa för allt den var värd. Jag vill bara avsluta firrens liv så jag gav en liten pik och sa, "den lever ju ännu...". Den äldre damen skrattade och sa: "Haha, jaaa, men bara för idag". Sagt med det så vände hon lika snabbt på sin spark och drog iväg med herr levande firren
Igår så hämtade jag Linus efter jobbet och vi drog ut till mamma och pappa. De bjöd på mat och inte vilken mat som helst, utan det blev plankstek. Pappa och Linus drack några bärs medans jag satt med min magont och drack dricka istället. Jag har haft sjukt ont i magen i fyra dagar och jag kan inte göra några större rörelser för då gör det ont. Efter maten och kaffet och tv-tittande så begav jag och linus mot systeryster som hade lite folk hemma hos sig. Där drack Linus fortfarande öl och vi skrattade och skojade och tittade på bilder/filmsnuttar vi hade i mobilerna och snicksnackade om allt och inget. Till slut så såg jag i ögonrvrån att Jonas ögon hade börjat hänga, så det var dags för oss att åka vidare. Upp på Varvsberget begav vi oss, vi tittade på mitt gamla hus och alla andra hus där jag kände folk som bor i. Vi letade upp andra hus som vi inte visste vad det var för folk som bodde i. Men vi fantiserade om hur häftigt det hade varit att bo i dem osv, Jaa ni förstår nog vad jag syftar på.Till slut åkte vi upp till toppen av berget, smög in oss i skogen och ställde oss på en enslig plats och tittade på utsikten. Det är fan större än vad man tror när man ser hela övik och havet. Mörkt var det och det blåste lite, men det gjorde ju inget, vi hade ju varann!
På tal om inget. Jag ligger inte uppe på mitt rum med datorn utan jag ligger nere i vardagsrummet med datorn på magen. Jag har fått en router av Linus så nu kan jag surfa överallt. Det kommer bli en höjdare kan jag ju säga, nu när det börjar bli varmare och ljusare ute så kan man ju sitta ute med en filt om sig och bara njuta av att våren sakta men säkert tränger sig fram.
Nu ska jag surfa vidare och betala några räkningar. Last men not sist. Jag saknar mina vänner söder och nörröver. KOM HEM!
Kommentarer
Postat av: Mpah
Jag saknar dig också Sååfii!
Postat av: blizZz
jag kommer zåphy! alldeles alldeles snart!!!
Trackback
